Ilska och rädsla

är fortfarande på väldigt dåligt humör sen igår kväll. Vaknade vid fyra och kunde inte somna om utan jag låg bara och var sur så jag såg på film istället. men det hjälpte inte mycket, är fortfarande sur.

Ilska. Har alltid tagit avstånd från det pga att jag alltid tycket att det varit slöseri med nergi och alltid lyckats lugna mig när jag väl blir det. Men jag har ändå längtat efter det. Få ut alla spänningar på en gång, bara släppa taget om det. Men jag vågar nästan aldrig. och när jag väl försöker blir personen bara sur tillbaka även om det var denne som gjorde fel först vilket leder till att jag backar undan.

Vet inte hur man ska göra med ilska. Vill få det här ur mig men vet inte hur och är rädd för att ta upp det eftersom jag inte vet hur personen kommer ta det... Det är största anledningen till att jag har svårt med att berätta när jag är på dåligt humör, rädd för att personen ska bli sårad eller sur tillbaka. Därför gömmer jag mig hellre bakom en känslolös mask när det händer.

men jag har ju sagt nu att jag ska försöka berätta hur jag mår... men är fortfarande rädd. Rädd för vad som ska hända, rädd för hur personen kommer reagera. Rädd för att göra något fel.

Vill bara krossa handen mot en vägg och bryta ihop totalt, men det gör inte saken bättre. Har simskolan att ta hand om. Vill berätta, men är rädd. så väldigt rädd. men ju längre jag håller det inom mig detso värre blir det. Jag håller gräl med migsjälv som söndrar mig inifrån, bygger upp frustrationen. men trots det vågar jag aldrig säga något. Rädslan täpper igen halsen på mig.

Det värsta är ju att rädslan har blivit bekräftad förut. Har försökt, men det har just lett till att folk har blivit sura eller sårade vilket har lett till ånger och självförakt för min del.

Vill få det här ur mig, men är rädd...