Prisad vare flygalarmet

Okey, det var en vecka sen nu man bloggade senast. och här sa man att man skulle skärpa sig x)

Jag har verkligen blivit bortskämd med mina sovmornar. Imorse var jag tvungen tt gå upp sex för att hinna med det jag ville hinna med innan bussen och det krävdes lite av mig för att klara av det. Men tack vare mitt flyglarm så kom jag upp ordentligt ^^ det är den bästa väckarklocka jag nånsin haft. Under dom 3-4 åren jag har haft den har den bara misslyckats tre gånger. Har ingen aning om varför den misslyckades då heller.

Iallafall så kom ajg upp och körde mina vanliga morgonrutiner, utom stretchningen för jag tror jag har lyckats sträcka vänster lår och höger vad x) Låret förvånar mig inte för det sträcker jag lite nu och då. Använder nog inte rätt stretchnings metod... men vaden är jag väldigt förvånad över. Tror jag aldrig har sträckt en vad förut...

Sen i skolan hade jag biologi 6. Den enda kursen jag har den här perioden vilket innebär 6 timmar i veckan. En väldigt skojig kurs med mycket praktiskt arbete =) Idag kollade vi på alger i mikroskop. Det låter kanske löjligt, men det var faktiskt intressant och kolla på cellstrukturen hos dom ^^'

Sen var skolan över och jag hoppade på Erin bakifrån. Lyckades dock inte skrämma henne ordentligt för Eva förvarnade henne. men hon hoppade till iallafall^^ Sen stod jag och hängde på henne ett tag medan hon berättade lite skvaller x)

Sen tog jag bussen hem och väl hemma har det inte hänt så mycket. har spelat spel, gått en promenad, jobbat lite med biologi projektet och nu sitter jag här och väntar på att Dezzie ska äta klart så att vi sen kan chatta på imvu. Ett nytt kul chatt program som hon visade för mig^^

En riktigt bra dag ^^

Okey, någon tyckte att jag bloggade för lite så jag antar att jag måste skärpa mig. Annars lär denne strypa mig... långsamt.

Var rätt trött när jag vaknade imorse. Men det är ganska förståeligt med tanke på att jag skulle upp kl sex och jag hade gått och lagt mig halv ett. ^^' men jag kom upp och som vanligt räckte det för att jag skulle känna mig lite piggare. Åtminstone tillräckligt för att orka igenom mina morgon rutiner som jag börjar ta på allvar igen =)

Sen var det att ta bussen in och där fick man ju chansen att sova lite till, det var skönt ^^

I skolan gick jag omkring lite hörde lite med studiehandledaren om studenten och sen hade jag biologi. jag går typ en labb kurs och jag är något av en minoritet i klassen. Vi är 9 st med läraren och alla är tjejer utom jag x)

Idag ägnade vi oss åt mikroskopen. Hade inte kollat i ett mikroskop på flera år så det var kul att återuppleva det. Det var rätt intressant att se allting i förstoring. Men en ögonfrans såg ganska läbbig ut.

Inte mycket mer att säga om det utan sen var det lugnt tills jag skulle på jobb för att ha min sista simskole avslutning. Den gick rätt bra^^ Hade två grupper och båda skötte sig fint. Dock vart jag bara islängd av den första...

Jag fick presenter också^^ en schampo flaska, en ros och ett present kort på metro records, inte illa^^

Sen var det träning. Och det var den bästa träningen på länge. Vi hade en massa smidighets övningar, spark övningar och matchande =D Smidighets övningarna var sköna och sparkövningarna gick lättare än jag trott med tanke på att jag varit borta så mycket. det kändes bra =)Men matchandet var bäst =D Det var jäötte skoj och jag kunde känna hur mycket bättre jag blivit. Jag kunde undvika attacker mycket lättare, följa upp med flera sparkar efter den första och sånt. Sen fick jag matcha mot Tränaren =D Det var skoj. Enligt mig lär man sig bäst om man får träna mot någon som är bättre emellanåt. Jag fick inte in en enda spark på honom medan han fick in desto fler på mig x) varav en träffade käken och en annan gjorde så jag flög om kull xD

Så i sammanfattning har det varit en riktigt bra dag ^^

Så var man tillbaka...

Ja, då var man tillbaka då. Det känns rätt skönt på ett sätt. Det här är ju ändå mitt hem. Men jag saknar verkligen Dezzie.. redan nu. jag har tillbringat två veckor med henne nu, två underbara veckor som har gett mig väldigt mycket.

Men men, jag har folk som vill umgås med mig här också. Erin gav ju ifrån sig glädjetjut x)

Imorgon flyttar jag ut från Eifos. Det har varit kul att bo där, men har man inga pengar så har man inte. så är det...

see ya

Hjälp

Alla ni som läser det här kommer få en inblick i hur jag tänker och känner på vissa punkter...

Jag har många vänner som betyder mycket för mig och den bästa flickvän man kan önska sig. Och av den anledningen känner jag verkligen att jag vill kunna hjälpa dem med alla deras problem. Jag har alltid fått höra hur underbar jag är, hur bra människa jag är... Någon har till och med trott att jag har varit felfri, perkfekt.

Jag blir verkligen glad av att få höra att så många tycker om mig... men samtidigt känner jag en sån press på mig. Jag tycker verkligen om att höra att jag är så omtyckt,jag blir verkligen glad för det. men... Jag känner ångest över det också. Jag känner ganska ofta att jag inte får må dåligt, utan att jag ska vara den här "perkfekta", underbara personen som alltid skrattar. Men jag vill inte alltid vara det... Jag vill också få må dåligt emellanåt, jag vill också gråta, Jag vill kunna tala ut om mina problem... men det känns inte som om jag får det.

Det är en börda jag har lagt på mig själv. Jag vill alltid kunna hjälpa folk, få dem att må bra, få dem att skratta, få dem att att känna att de alltid kan komma till mig med sina problem. Jag bryr mig väldigt mycket om andra, så mycket att jag glömmer bort att bry mig om migsjälv... Och när jag känner att jag inte kan hjälpa folk... känner jag mig så dålig, maktlös. Jag blir arg på migsjälv... och får mig at må ännu sämre. men jag tillåter inte migsjälv att visa det för andra just för att jag vill uppfylla den här bilden av mig.

Det här har lett till att jag har svårt att tycka om mig själv, att förlåta mig, tro på mig, kunna lita på mig... Jag kan bara tycka om migsjälv när jag är den här "perfekta" personen...

Men jag är inte perfekt, långt ifrån. jag har också fel, både små och stora precis som alla andra... Jag har länge hållit det här inom mig, men jag behövde verkligen berätta det...Jag behöver också hälp...